Vänner. De är olika – de ger mig olika saker.
Detsamma gäller ju faktiskt mina döttrar. Med Äldsta kan jag prata mat och relationer, hon kollar av min sinnestämning bättre än jag själv ibland. Hon är dottern som pratar, gärna om allvarliga saker och helst mitt i natten.
Yngsta läser böcker jag tipsar om och kan skicka ett sms när hon hittar en affär som “ser mysig ut”. Hon vill se “Happyfeet II” med sin mor, eftersom det är en “Du-film”. Det händer att hon skickar ett citat, delar med sig av skrivna ord.
Visst är det spännande?
*P*
Visst är det fantastiskt hur olika och så lika syskon kan vara. Att man kan älska så lika mycket och på så helt olika vis.