Så var det där med strumpor…

Ibland tar envisheten ett nacksving på lättjan.

Om jag skriver ”uddastrumpsfenomenet”, då ler du säkert igenkännande.

Jag vet inte om vi är latare eller slarvigare än andra familjer. Men i det här hushållet är uddastrumpor ett ständigt dilemma. Jag tycker att jag köper hem strumpor, ändå finns det nästan aldrig några i min låda.

När jag får mina tokryck, eller när döttrarna drabbas av detsamma, då kan vi samla ihop högvis med strumpor. Naturligtvis lyckas vi para ihop en del, men det blir alltid ett gäng kvar. För ett tag sedan vände döttrarna ut och in på sitt rum. Resultatet blev flera bärkassar med kläder ”till välgörande ändamål” och en stor påse med – just det – uddastrumpor.

Idag är jag på strålande energiskt humör och dessutom inne i en RensaOchKastaPeriod. Efter morgonens prickiga hundpromenad, ställde jag mig i trädgården och vände upp och ner på klädpåsarna. Jag sorterade bort sådant som man bara inte kan skänka bort, utan måste slänga. Jag vek fint och kände mig nöjd. Tre kassar till Myrorna och en i soporna. Sedan flög f*n själv i mig och jag tog mig an strumppåsen. Min nit betalade sig.

T J U G O par strumpor lyckades jag få ihop. Bekväma barn jag har!

En tallrik fil och flingor på detta, sedan är jag redo för take-off. Myrorna ska få ett besök, de har fiffigt nog sin butik i samma hus som Friskis. Afrodans och bastu tillsammans med kloka A väntar.

Det är gott att leva!

*P* 

Och efter lunch med kloka A ska jag på mammografi. För första gången i mitt liv.

Annonser
Det här inlägget postades i Spridda skurar. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Så var det där med strumpor…

  1. Lena skriver:

    Va är du så ung? Det känns som om jag varit på mammo massor massor med gånger! Beroende på var man är i menscykeln så känns det absolut ingenting alternativt gör ont så man skriker högt i ”klämmaskinen”…

    Uddastrumpor är ett knepigt fenomen som alla lider av. Jag har dock upptäckt att om en strumpa fått hål så kastar jag den. Men det är inte alltid som par-strumpan finns just där och kastas samtidigt. Eller också vet man att man köpt 3-4 par av just den strumpan och då blir det omaka par efterhand som man kastar trasiga… En liten ynklig förklaring men dock!

  2. Annika skriver:

    Min första mammo var en fruktansvärd upplevelse och jag sa aldrig mer! Den andra gick bättre – jag valde rätt dag i menscykeln. Jag avundas alla som inte känner något. För mig är det nog kört, sköterskan sa att med så mycket körtlar som mina A-kupor har kommer det alltid att göra mer eller mindre ont.

  3. pbloggen skriver:

    Lena – jag är 45, så sådär väldans ung är jag väl inte? 😉

    Annika – det gjorde faktiskt inte speciellt ont. Ibland har man tur!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s