Men män…

Jaha.

Två gånger har jag efterlyst manliga läsares kommentarer.

Resultat – Noll

Ja, det är så det är med mig helt enkelt.

Attraktionskraft som en felvänd magnet.

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Spridda skurar. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Men män…

  1. frunatmaken skriver:

    Fast jag tror i och för sig att jag har nåt litet fel på min könsidentitet. Usel simultankapacitet, håriga ben och en motvilja mot shopping av det lullande långsamma slaget. Jag vill helst köpa teknikprylar och fort.

  2. maria skriver:

    Hur många män läser bloggar som handlar om vanligt vardagsliv och vardagstankar?

  3. Elisabet skriver:

    Jodå. Jag tror visst att dom läser, men vill inte blotta sig och sina känslor.

  4. *P* skriver:

    Nja, även om jag bara skriver om vardagen så vet jag att det finns män som läser, jag får hintar om det på annat håll ibland. Tror kanske mer att det lutar åt Elisabets funderingar. 🙂

  5. *P* skriver:

    … vilket osökt får mig att tänka på ”problem med kommunikationen”…

  6. Annika skriver:

    Du kan ju testa genom att ställa en klurig teknisk fråga och se om några män då ger sig till känna! 🙂

  7. Lejonet skriver:

    Ja hej! Jag läser ju här allt som oftast och har funderat på alla de här kommentarerna den sista tiden. Själv vill jag bekänna mig till den läran att det är naturligt att leva i ett förhållande som känns levande, vitalt, spänstigt och där man ser varandra hela tiden. Tror att jag alltid varit sådan som person. Jag levde under många år i en relation som sakta blev sämre, där jag vill hävda att mitt innersta jag ersattes av ett hårt skal där inte mycket kom fram, kanske därför att jag som man förväntades vara på ett visst sätt, vi spelade nog aldrig i samma lag, såg bara svårigheter och bekymmer. Sakta men säkert begränsades mina möjligheter att vara just den jag är. Det fanns ingen plats för mitt ”givande” jag. När jag sedan var nere och ”bootade” om mig själv som människa och individ såg jag verkligen vem jag är och hur jag vill leva mitt liv.
    Otroligt nog hade jag också lyckan att ödet senare förde mig samman med den kvinnan jag troligen alltid letat efter i hela mitt liv, och det visar sig att vi fungerar på samma frekvens! Vilket gör att det enkla och naturliga blir just enkelt och naturligt, något man gör utan att tänka.Hon tar hela tiden fram mitt riktiga jag, och i hennes närhet tillåts jag (för det tror jag inte är så vanligt) att visa mina svagheter. Vilket då lite förunderligt leder till att jag känner mig manligare än någonsin!

    Som man är jag beredd att ta ned månen till henne och gå till världens för hennes skull. Det finns ingen annan kvinna som påverkat mig så mycket mentalt och sinnligt som hon gör. Jag är fånigt nyförälskad varje dag i henne och inser att det alltid varit HON.
    Även när hon inte fanns i mitt medvetande.

    Och självklart läser vi män bloggar om vardagslivet och alla dess känslor.

    Inser nu att jag är väl inget bra exempel på de ni efterlyser.
    Jag har ingen bra förklaring till hur andra män fungerar.
    Bara hur jag själv lever mitt liv som man.
    Jag har nog varit kvinna i ett tidigare liv.

  8. AW skriver:

    Visst är det intressant med givande diskussioner med åsikter från alla möjliga människor: gamla, unga, medelålders (som jag)från olika kulturer eller kvinnor och män. Lika lite som jag bara vill bli kategoriserad som kvinna vill jag kategorisera män som män… om du förstår vad jag menar 🙂 Visst finns likheter inom könen men också en massa olikheter…. Därför tycker jag nog att det är lite taskigt ibland att vi säger att män – generellt sett (för det tycker jag ibland att vi gör) inte kan det eller det och att vi kvinnor kan eller tvärtom…. och rara fina P. du är inte en omvänd magnet mot män… o jag tycker det är tråkigt att du drar den slutsats du gör för att män inte kommenterat innan Lejonet gjorde det.
    Stor kram

  9. pbloggen skriver:

    Lejonet – stort TACK för ditt fina svar! *återkommer*
    AW – Hmm… Återkommer till dig också! *pussåkram*

    Jobbet kallar…

  10. pbloggen skriver:

    Kära Lejonet! Du är kanske precis den mannen jag/vi efterlyser?! Du beskriver kärlek så fint och jag vet ju att du menar vartenda ord. Ser framemot sommaren, då jag ska få träffa dig och A. 🙂

    AW – kloka vännen min! Jag förstår vad du menar, men just här och nu tar jag mig friheten att vända mig till just ”män”. Sådana som jag har en viss svaghet för.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s