Murar

”Är ni alltid så hemliga?”

Äldsta får frågan av sin mormor, som insett att vi inte kommer att fira jul tillsammans i år heller.

Nej, vi är inte hemliga när vi känner oss trygga. Men tyvärr mor, jag berättar inte för dig vad som händer eftersom du uttalar dig så dömande. Min dotter mår inte bra med sig själv och jag gör allt som står i min makt för att stötta henne. Du har aldrig kunnat förstå att det kan göra ont inuti. För dig är ett brutet ben så mycket enklare. Så är det kanske för gemene man, med den stora skillnaden att de som står mig nära är empatiska och försöker förstå. Mina vänner är mina livbojar. Jag vill vara det för mina döttrar.

Jag har levt som medberoende i ett förhållande med en missbrukare. Just nu fungerar livet litegrann på samma vis gentemot några människor. En mur slås upp runt mig och mina döttrar, här innanför trillar jag själv ihop i maktlöshet. Här backar jag upp min dotter. Genom en liten port släpps de in som vill väl, de som inte ställer min dotter till svars för det som händer.

Livet är märkligt.

*P*

 

Annonser
Det här inlägget postades i Genom nyckelhålet. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Murar

  1. Annika E L skriver:

    Helt rätt, din dotter framför allt, din dotter före allt annat.

  2. Kaiza skriver:

    Så är det ju man gör allt för att barnen ska ha det bra även om det innebär att man måste välja bort andra nära anhöriga. Jag kommit fram till att man måste inte tycka om varandra bara för att man är släkt och ibland måste man till och med välja bort släktingar för att de inte gör en gott.

  3. rapakalja skriver:

    Det är svårt när det krockar mellan det som känns självklart för sig själv men helt oförståeligt för någon annan.
    Att ”ta ställning” FÖR någon, sitt barn, en vän osv…behöver ju inte att man tar ställning MOT någon annan.
    Man väljer utefter de val man har, och man strider FÖR det man har ork till och finner nödvändigast. Ibland får man spara på orken/kraften för de som genererar de bra sakerna.
    För att orka strida FÖR får man kanske sluta strida MOT annan/annat så orken finns.
    Man kan inte bära hur mycket som helst utan man får lasta av emellanåt.
    Jag har lärt mig att den bästa familjen kan vara den jag får välja själv!
    Det är så det är för många…för mig är det så.
    Maktlös, vännen….är den som inte vet om kraften den besitter och som kanske ställer för höga krav på sig själv?!
    TAck och lov att du har levt i medberoende!
    Kanske var meningen med det…att komma till insikt kring det, så att du idag kan använda medberoende-fenomenet omvänt, ta dess destruktivitet och ANVÄNDA valda delar som reskap- se mönster- till att hjälpa Någon/dottern/Dig själv…
    Den där Muren är nödvändig!
    Så att ni bakom den kan skapa den oas av vila som ni behöver!
    Puss

  4. Tammy skriver:

    Du har förmågan att värma mitt hjärta…., dina ord, dina tankar – alltid känns det som du träffar mitt i prick hur jag själv känner det och jag förbluffas..

    Du är en underbar människa och de som är i din närhet kan känna sig lycklig lottade!

    Med värme till dig

    Tammy

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s