Knyta ihop säckar

Jag är en sådan där liten människa som påbörjar saker, men sällan slutför dem. Det är synd.

I stickkorgen ligger en färdig benvärmare och en halv ärm till en Pippitröja. Det gör ju ingen glad. Men jag undrade ju om jag kom ihåg hur man gjorde när man stickade, och det gjorde jag uppenbarligen.

Otaliga är anteckningsböckerna som jag köpt, de med vackra skinnpärmar, fina mönster och vackra blad. Orörda ligger de flesta i lådorna här hemma. Tankarna som skulle skrivas ner har ibland hittat sin väg ut via bloggen, andra har försvunnit.

Kameran är nästan lika outforskad nu som när jag köpte den. Där har jag en plan, får se om jag lyckas slutföra den.

Jag undrar i mitt stilla sinne om jag behandlar relationer till män på samma vis… Den tanken skrämmer mig. Å andra sidan kan jag knappt minnas när jag ”projekterade” där senast. 😉

Hur fungerar du?

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Spridda skurar. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Knyta ihop säckar

  1. Elisabet skriver:

    Ja, jag är nästan likadan. Det slog mig nu, när jag tittade in här, efter ett besök hos en annan bloggerska där det diskuterades lite om böcker. Om jag inte tycker att en bok är bra, så slutar jag att läsa den – ja, jag ger den lite tid, slutar inte på en gång -, medan hon slutförde det hela.

    Eftersom jag är rätt intensiv i det mesta, så var det nog ungefär likadant med mina få relationer till män ,-) Nu tycker jag att det är skönt att inte haussa upp det hela så våldsamt och så var jag de sista åren som ensamseglare också. Många män som jag träffade och fikade med, hade alltid så stora förväntningar på varje Möte …, det hade inte jag.
    Lite synd, kanske.
    Men skönt.
    Också.

  2. Elisabet skriver:

    Ps. Jag menar, i stället för att dra på stora trumman och hoppas att varje möte skulle bli …, till ingenting i slutet .., så valde jag att ta det piano. Det är det jag menar. I stället för att börja sticka på en klänning, lade jag bara upp några få maskor ,-) Förstår du? Ds.

  3. pbloggen skriver:

    *skrattar*
    Ja, varför påbörja en hel tröja, när det finns fina och enkla pulsvärmare att sticka. 😉
    Jag har ju följt dig, så jag vet vad du menar och du ger mig hopp!

  4. Maria skriver:

    Älskar att påbörja saker och ting men tycker att fortsättningen blir trist. Så även i relationer… utom den sista där jag verkligen kämpat. Kanske för att han är en påbörjare men ingen fortsättare?
    Vet inte hur många vantar för enarmade jag stickat och strumpor för enbenta…

  5. Selma skriver:

    Jag är nog mest en planerare. En visionär och ingen utförare om jag inte måste eller lyckas säga till mig på skarpen.

  6. pbloggen skriver:

    Maria – Vi får samla ihop våra singelvantar och -strumpor och sälja dem under ”Omaka par”. 😉
    Selma – jag är usel på planering – nu ska vi bara hitta en Slutförare, så har vi ett dreamteam!

  7. Annika skriver:

    Jag har varit som du. Börjat på nya saker, relationer, haft drömmar och visioner.
    Men jag har ändrat mig.
    Jag är mer bestämd nu, det jag har börjat ska avslutas och göras ordentligt.
    Lärt mig att prioritera och fundera på vad som är viktigt.

    Jag stickar klart det jag påbörjar. Är inte som andra, som startar nya projekt hela tiden. Det finns en stillsam skönhet i att arbeta långsamt och målmedvetet på något. Målet är inte det viktiga utan vägen…att njuta under tiden. Att låta händerna arbeta och det får ta tid.

    När det gäller böcker läser jag nästan alltid klart, om det inte är riktigt ointressant. Det känns inte snällt mot författaren att lämna en bok oläst… Känns som författaren sitter på min axel då och säger ”Gör det bättre själv om du kan då!”……

    Önskar dig en fin helg! *kram*

  8. cathrin skriver:

    För det mesta slutför jag det jag påbörjat eller nja… Allt lyckas jag inte med förstås.

  9. vildrenen skriver:

    låt tröjärmen bli benvärmare nr två så har du ett par. Omaka, men ett par. Alla par måste inte vara perfekta… 😉

  10. vildrenen skriver:

    saknar ditt skrivande här. Bara så du vet.

  11. annieverse skriver:

    I mångt och mycket fungerar jag som du. Kastar mig entusiastiskt över diverse nya projekt … och så håller det ungefär halvvägs. Därför är jag HELT förundrad över att jag lyckats författa en hel roman 🙂
    Du har en bloggutmaning att hämta hos mig, förresten!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s