Singel

Det slår mig plötsligt. Eller är det mer en varm känsla som omfamnar mig?

Jag trivs med att vara själv. Tycker om att rå om min egen tid, mitt liv. Tacka ja till inbjudningar, gå mina långa promenader i prickigt sällskap, somna i soffan, äta rester, fara runt som ett jehu i jakten på en försvunnen låda. Sånt där som är livet.

Det är kanske en renodlad älskare jag ska ha, för den fysiska stimulansen?

Jag vet inte.

Jag har det ganska lugnt och småpysigt med mannen som jag träffar nu. Men jag har ju singlat runt i så många år,  att jag blivit bekväm och det är så varmt och ombonat i mitt lilla skal.

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Funderingar. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Singel

  1. Maria skriver:

    Jag tror att det viktiga är att singellivet är självvalt och att det inte innebär att livet är tomt omkring en. Sen om det är älskare eller vänner eller kanske allt som behövs – det är ju bara klokt!

  2. pbloggen skriver:

    Du har så rätt, Maria…

  3. Lena B skriver:

    Jadu det där med en renodlad älskare, det önskar man sig ibland! Vare sig man är singel eller inte…

  4. pbloggen skriver:

    Lena – ja, så kan det ju faktiskt också vara. Hmm…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s