När isen precis lagt sig

Jag är rädd för kvinnor i höga klackar.

De får mig att krympa till en oformlig liten figur, inte bara fysiskt utan även mentalt. Deras klackar kilar in sig i hjärnan, som en käpp i ett snurrande hjul. Effektivt får de mig att bli Ingenting. Vid något sånt tillfälle har jag tvingat mig att titta i en spegel, där min tveksamma blick mött mig. Märkligt nog ser jag själv aldrig juteväven som jag är klädd i, eller de snedslitna träskorna som jag hasar runt i. Förvånansvärt nog når jag upp till spegeln, trots att jag då bara är en tvärhand hög.

babu

Det här händer gudbevars inte varje gång jag möter en kvinna i höga klackar. Men det hände i fredagskväll, då jag dumt nog tvingade mig själv att ansluta till en glöggfest lite senare än övriga gäster. Jag hade tillbringat halva dagen på Tivoli, tillsammans med mina kollegor. ”Tvingade” för att jag hellre avslutar just en sån dag med en prickig promenad och en stund i soffan. Men jag ville inte vara så tråkig, jag ville träffa mina vänner en kort stund och ge mannen en kram eller två. Det infallet fick jag bittert ångra. Det tog mig inte många minuter att konstatera att jag hamnat på fel plats och efter ett par förflugna ord från mannen, klev jag i mina röda kängor och försvann ut i natten. Flydde – igen. Hela tiden detta mönster. Osäkerheten, rädslan att inte duga.

Den här gången bröt jag dock mönstret på lördagen. Jag stannade inte i mitt skal, utan lyckades berätta för mannen vad jag kände. Hur jag tänkte. Vem jag är och vem han är för mig. Att jag är snart 50 år (verkligen?) och har mitt sätt att se på en relation mellan man och kvinna. I retur fick jag en ursäkt och förståelse. Vi tänker nog ganska lika i det här. Livet ska inte vara så besvärligt, det ska inte vara invecklat att möta en ny människa. Jag vill inte tråckla, då har jag det bättre med mig själv.

Jag fick vakna i en famn som höll mig kärleksfullt och jag var stolt och nöjd med att jag äntligen kunde kommunicera.

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Genom nyckelhålet, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till När isen precis lagt sig

  1. Maria skriver:

    Intressant det där med höga klackar. För är det inte så att kvinnor (vad än dom hävdar) inte klär sig för att väcka männens uppmärksamhet (eller bla bla bla för sin egen skull) utan för att se bättre ut än andra kvinnor. Höga klackar signalerar ett val. En rangordning bland kvinnor.
    Kanske är därför jag trivs på kontoret bland enbart män för ingen bryr sig om hur jag är klädd, dom är glada för att jag inte har en penis.

    Du verkar ha träffat en klok man. Kanske en man att hålla fast vid?

  2. pbloggen skriver:

    Jag gör mig fin för mig själv och de som orkar titta! Å andra sidan utgör jag aldrig något hot för andra kvinnor…
    Intressant tanke om rangordning, Maria. Du har nog rätt i den.

    Ja, visst är han klok. Nu är det bara den där osäkerhetsgrejen jag ska igenom. Önskar innerligt att den inte fäller mig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s