Prickigt

Om det är snälla, helande krafter eller bara det smärtstillande som verkar fullt ut just nu, det vet jag inte. Min prickiga lilla vän tycks inte ha ont, däremot är hon helt klart påverkad. Förhoppningsvis är det bara den starka medicinen som gör att hon är lite vinglig och snubblig. Hon är helt klart förändrad, inte sig själv längre.

Imorgon ska jag prata med en kiropraktor, kanske finns det hjälp att få där. Jag famlar efter halmstrån, allt för att hjälpa min älskade hund. Vi tar en dag i taget nu.

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Hundprat. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Prickigt

  1. Elisabet skriver:

    Men vad fattas henne? Vet man vad som felas …? Vilket elände .., jag minns med fasa harry som hamnade på djursjukhuset för två veckor sedan!

  2. pbloggen skriver:

    Röntgen visar att det är trångt mellan kotorna på ett par ställen. Nerver kommer troligen i kläm och smärtan gör att musklerna krampar, då trycks kotorna ihop lite till och…. En ond cirkel. Jag frågade efter operation, men veterinären menar att det sitter så illa att man troligen inte kan operera. Tror knappt att jag skulle vilja det heller, Ett dilemma.
    Ja, visst är det kämpigt när våra kära vänner inte mår bra. Är det ok med Harry nu? Har inte läst så många bloggar på sistone.

  3. WoW skriver:

    Jag är ledsen att säga det men hade hon varit min hund hade jag tagit bort henne… 😦

  4. pbloggen skriver:

    Wow – jag låter veterinären avgöra det. Förhoppningen är att smärtan ska försvinna när hennes muskler får vila. Jag håller tummarna för det.

  5. WoW skriver:

    Jag håller tummarna med dig 😛
    Inte för att vara pessimistisk men ibland har veterinärerna andra mål med sina behandlingar än djurens allra bästa, tråkigt men inte helt ovanligt…
    Hoppas som sagt att det går bra och att hon kryar på sig!!

  6. Å, stackars din prickiga vän! Jag håller verkligen tummarna för att du hittar något som kan ge varaktig lindring. Ja, kiropraktor kanske vara något? Eller naprapat?

  7. Tammy skriver:

    Oj…, kan tyvärr inte låta bli att skriva här också…

    Jag tycker det var FANTASTISKT utav dig at kämpa för din hund, och jag anser att det är något alla borde göra. En del har väldigt lätt att sluta kämpa, av det jag själv fått uppleva. Har tyvärr en del erfarenhet utav sånt här då jag jobbat med det.

    Det finns säkerligen de som vill tjäna pengar, kanske mindre kliniker? Men, min erfarenhet är den motsatta. När en hund, eller djur blir akut sjuk och kanske behöver opereras, går man ju oftast till de större djursjukhusen, då mindre kliniker ej har allt som behövs.

    PÅ dessa kliniker ger man OFTA UPP, alltför ofta. En hund som har diffusa problem och där de vanliga medicinerna som antibiotika eller kortison ej biter på, får man oftast svar att låta djuret få somna in, att överhuvudtaget försöka ens att hitta felet verkar vara för jobbigt för dom.

    Det tog mig massor av år att finna en veterinär som brann för det han sysslade med, och då menar jag en Vet som älskade sitt yrke att få hjälpa sjuka djur, en vet som inte bara såg det som en källa till inkomst.

    Han har inte bara hjälpt mig, han har hjälpt vänners djur till mig osv, djur som blivit utdömda hos andra veterinärer.

    Jag skulle kunna berätta oändliga många historier om hur det går till men ska självklart inte göra det nu 🙂

    Men, jag skulle absolut inte ge upp, aldrig. Ett djur ska aldrig lida, absolut inte, men vi måste också kämpa och acceptera att djur som vi människor kan ha ont och att man kämpar så länge det finns hopp.

    Kan berätta att min systers hund blev felbehandlad på ett mycket välkänt djursjukhus och dom pumpade hunden full med mediciner för att hålla alla symptom nere till slut, dom sa åt henne att han måste få somna in. Saken är att hennes hund mådde prima två dagar tidigare tills han blev biten av en annan hund, på djursjukhuset gav man en alltför hög dos av kortison som slog ut hans njurar och orsakade njursvikt. Då sa dom att det var bäst att han somna in. HON VÄGRA, då även hon jobbat på klinik och visste att hennes hund var ju inte sjuk innan han hamna där hos dom, endast bitskada.

    Dom hota henne med anmälan om hon ej lät han somna in, hon vägra ändå och plockade ut sin hund, trots hoten om anmälan. Hon tog sin hund till en annan veterinär som hon jobbat med, som tog olika prover på honom, samt satte in allt för njurarna skulle rensas. Värde för värde blev normalt, han fick ligga på dropp i en vecka, men blev till slut återställd till 99,9%, en liten skada på njurarna kvarstod av felbehandlingen hos djursjukhuset, men det var inget som hunden led av.

    Min syster ville anmäla dom, men då det hände så mycket sorgliga saker i hennnes liv just då, orkade hon inte.

    Detta var bara en berättelse – jag skulle som sagt, kunna berätta en efter en. Tyvärr.

    Så P, du är en kämpe och du lyssna på ditt hjärta. Din Prickiga vän kunde inte haft en bättre matte än den hon hade, du!!

    Varm kram

    Tammy

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s