Dilemma

Flickor – jag har ett problem!

Nej, det handlar inte om att mAnnen dricker för mycket, slänger tubsockor på köksgolvet eller pillar sig i skrevet när han zappar runt bland sportkanalerna.

Alkoholen hanterar han på samma sätt som jag, dvs alldeles utmärkt. 😉 Eftersom han är en barfotaman, faller strumpproblemet bort. Tv-tittandet då? Vi ägnar oss inte åt sånt när vi är tillsammans, kanske mycket beroende på att jag är tämligen ointresserad av att sitta klistrad och glo. Det finns ju så mycket annat att göra.

Vari ligger då mitt dilemma? Hm… det här känns tufft att berätta, men jag känner mig så dum när jag skriver om att jag är nöjd med livet, även när det inkluderar en relation till en man. Många av er läsare är ju lyckliga singlar, precis som jag har varit. Det är toppen, tycker jag. Men ibland anar jag en mansfientlighet som skrämmer mig. Män är kort och gott av ondo. Jag vill gärna tro att det är som ni raljerar, när ni skriver om män, men jag är långt ifrån säker.

Det tog lång tid för mig att förstå vad det är som skiljer mig ifrån flera andra kvinnor. Erfarenhet. Skulle jag lägga mina positiva upplevelser i en vågskål och de negativa i en annan, så skulle plussidan väga mer.

Jodå, jag har också träffat rötägg, blivit hotad, gudinneförklarad, förminskad, älskad, nonchalerad. Visst ser jag många män (och kvinnor) som gett upp, missköter sin kropp och faktiskt också själ. Det är bara det att jag ser andra saker också, även i just de där människorna. Nu tror jag bestämt att jag kom ifrån ämnet.

Jag vill känna att det är ok att jag älskar män och människor. Det ska vara ok att jag testar mig fram och faktiskt vågar ge mig in i en relation igen.

Nu vet jag inte om någon förstår vad jag menar, men jag hoppas det.

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i De där andra. Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Dilemma

  1. Maria skriver:

    Jag tycker det är härligt att läsa om din lycka. Det är en helt annan sak. Däremot raljerar jag inte över män. Men det är mitt problem och säger kanske mer om mig än om män eller andra kvinnor.

  2. pbloggen skriver:

    Vi är som vi är. 😉

  3. irrhönan skriver:

    Säger som Maria – det är härligt att läsa om en lycklig P! Du ska absolut inte känna dig dum.

    Själv har jag kommit till stadiet att jag är lycklig utan man – för att jag inte snubblar över någon som jag tycker är attraktiv och sagda man tycker att jag är värd att satsa på.

    Hellre ensam och glad än ensam och olycklig. 😉

  4. pbloggen skriver:

    irrhönan – hellre rik och frisk, än sjuk å fattig? 😉

  5. vandrar skriver:

    Jo det är inte lätt, ensammen och stark visst men just nu längtar jag faktiskt efter en stor ”bamsefamn” att krypa in i, någon att krama och tycka om, att få ge och få tillbaka utan krav… Kanske en utopi men önska kostar ingenting 🙂

  6. pbloggen skriver:

    Nejdå, det är ingen utopi. 😉

  7. Underbart att du är lycklig 🙂 🙂
    Själv har jag inte lyckats så bra med män. Det har dock inte gjort mig till manshatare. Jag har bara insett att män och jag inte går ihop. Mer än som vänner, alltså.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s