Så stilla

Mörkret har fallit och tillåtit mig tända massor av ljus. Jag sitter i tystnaden och njuter.

Gårdagen bjöd på födelsedagsfirande av mAnnens dotter. Hon hade kommit hem till Skåneland över helgen och släkt och vänner slöt upp. Mina döttrar och mitt lilla barnbarn var också där. Jag satt och betraktade alla tre under kvällen, såg systrarnas olikheter och likheter. Förundrades över den lille som så glatt tultade runt bland alla stora människor. Såg hans första möte med en liten hund och konstaterade att ”det där gick hur bra som helst”.

Idag har jag tänkt mycket på mina flickor, på hur de är och varför. Vad är det egentligen de berättar när de säger saker? Yngsta har många funderingar nu. Det har hon nog alltid haft. Jag tror att hon söker nya vägar i livet. När jag ringer Finaste S, rätar hon ut mitt tankesnurr. Kanske hör hon min oro? Vi har ett timslångt samtal om allt, säger Hejdå och återgår var och en till sitt. Mina små dammråttor är rara, men inte helt önskade och ett bra Friskispass är inbokat till mig. Men solen skiner och kroppen behöver andas frisk luft, så jag föreslår en promenad för Finaste S. En timme senare vadar vi runt i prasslande löv ute i Torup. Hennes svartvita hund håller ivrigt täten och vi människor fortsätter att samtala. Det finns ingen som jag pratar så mycket med, som just S. Hon är klok och ärlig, de bästa egenskaper en vän kan ha.

Kaffe med mjölk och en sockerbulle delas där ute i skogen. Vi andas tillsammans.

Hon beskriver mig och mAnnen så fint, att vi är som de allra bästa vänner, men även man och kvinna. Orden värmer och jag känner igen oss i dem.

Väl hemma igen möter dammtussarna sin överkvinna och jag tvättar golven med fönster och dörrar öppna. Nu doftar hemmet svagt av såpa och jag sitter uppkrupen i soffan och är så där behagligt lugn i kropp och själ. Kaffe med kardemumma och en bok om fotografering väntar.

Hur har din helg varit?

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Så stilla

  1. Maria skriver:

    Jag ägnade dagen åt att fundera på ditt förra inlägg. Tänkte på det där eviga behovet att bekräfta sig – genom män. Att det är så skönt att ha kommit i från det beteendet för vad säger det egentligen? Ingenting. Det krävs inte så där hemskt mycket för att få en man att vilja ha (sex med en) kvinna.
    Att. vara vänner och man och kvinna i samma mening – då snackar vi om ömsesidig bekräftelse.
    Och det har även jag ägnat mig åt i helgen. På mitt sätt. Att ha vänskap och att få vara kvinna på samma gång.

  2. pbloggen skriver:

    Ja, visst är det så. Det är nog dit vi strävar många gånger, det är kanske just därför vi känt oss tomma så många gånger? Män har kommit och gått, men de har sällan lyckats fylla det där innersta rummet. När det väl händer vet man att det är rätt. 😉

  3. pbloggen skriver:

    Precis så! Dålig planering rår vi ju inte för. 😉

  4. Ama de casa skriver:

    Min helg har varit skedbra, tackar som frågar 🙂 Fast lite kylig. Igår blev det premiär för långbyxor på promenaden…

    • pbloggen skriver:

      Haha! Skedbra, jag förstår ju vad du menar, men det var ett roligt ord, Ama!
      Kyligt – allt är ju relativt. Hur manga grader har ni? 23…? 😉

  5. Bekräftelse…hmm… jag funderar vad just bekräftelsen ska bestå av…jag ska fundera lite på det. Men, eftersom jag inte direkt kommer på vad det är, så kanske jag får bekräftelse ? Det är väl ändå ett gemensamt ömsesidigt förhållande, där man ska ge o ta om vartannat. En sak jag har tänkt på, är att det ofta talas om att vi kvinnor tror att ens partner ska förstå hur man tänker och vad man vill? Då skulle det ju kunna blir riktigt trassligt när man har ett förhållande med en kvinna ? Eller, så är det tvärs om, för man frågar kanske oftare istället, för att man vet hur man är själv ?? 🙂
    Det där ska jag nog blogga om framöver, intressant ämne ju 🙂

    • pbloggen skriver:

      Det där med tankeläsning har jag släppt och är faktiskt tacksam så länge inte för många vet vad jag tänker. Med min livliga fantasi kunde det bli en alltför spännande tillvaro. 😉
      JA! Blogga gärna vidare i ämnet! Jag tror ju på att prata med varandra.

  6. I mitt huvud skriver:

    Vad fint du skriver! Du beskriver din dag med familj och vänner på ett så varmt och målande sätt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s