Den är tillbaka!

Eller ”Berättelsen om soffan som försvann”

I mitt hem har funnits en beige soffa och en dito fåtölj, båda inhandlade i ett stort möbelvaruhus för ett helt gäng år sedan. Ektorp heter den och är kanske landets vanligaste. Eftersom kvalitén inte är den allra högsta, har den blivit lite nersutten på sina ställen. Men vi har åldrats ihop, jag och min soffa, så jag märker inte av det så mycket. Herr Ektorp har heller aldrig anmärkt på att min kropp kanske blivit lite fluffigare på senare tid. Klokt av honom.

Så uppgraderades då hemmet med en man som arbetar med möbler. En man som älskar design, men som framförallt är duktig på konstruktioner och kan skilja agnarna från vetet med en snabb blick. Herr Ektorps existens blev så småningom ifrågasatt.

I ett skyltfönster till en auktionsfirma stod plötsligt en soffa som tilltalade mAnnen. Vi tittade på den på nätet och jag tyckte att han skulle testa att bjuda. Tjillevipp sa det och plötsligt var den ljust gröna soffan hans, tillsammans med två fåtöljer. I all hast hämtades soffan hem en dag innan mAnnen lämnade Skåne och mig för en liten Göteborgstur. Ensamma hemma var jag och soffan. Redan på tröskeln sa hela mitt jag NEJ. Detta var inte jag. Soffan var stilig och stram, sånt som jag inte är. Plötsligt försvann effekten av mina djungelgardiner och hela känslan påminde om en misslyckad sufflé.

Jag har suttit på olika håll, med olika kuddar, med benen upp och benen ner. Men NEJ vi är inte kompatibla, jag och soffan.

Igår var därför lyckan total. När jag kom hem från jobbet möttes jag av stora famnen från Herr Ektorp, han som väntat i exil i mAnnens numera obebodda lägenhet. Välkommen hem!

Jag satt och låg i soffan hela kvällen. Pratade längelänge med Fina S i telefon, läste senaste numret av tidningen Vego, tänkte på livet och bara umgicks med min saknade soffa.

Ordningen är återställd och tacksam för det är jag.

Go fredag på er! Nu ska jag göra persiljekräm innan jag hoppar in i duschen.

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Den är tillbaka!

  1. pysbloggen skriver:

    Jag saknar fortfarande min sköna, röda Chesterfield, som jag ärvde när den var runt 20. Vi kände varandra väl, och fick 10 fina år tillsammans med två fåtöljer. Bästa soffan nånsin, men som sen inte kunde lappas mer när skinnet blev för torrt och sprack. Med bättre omvårdnad hade den nog kunnat leva längre, jag skyller på att skadan redan var skedd när jag fick dem. När jag blir rik ska jag köpa en ny sån soffa. Vi fick sen en Ektorp, men de görs, upptäckte vi, i olika varianter, den vi fick var rätt hård och inte så vidare trevlig (inte som de vi suttit i hos andra, och vi förstod varför den gavs bort). Nu har vi en ok soffa, men som nog byts ut när tillfälle och plånbok medger det.

    • pbloggen skriver:

      Soffor är viktiga grejor! 🙂
      Jag längtar redan hem till min igen.
      Vad trist att Chesterfielden inte blivit kärleksfullt behandlad från början, det hade den förtjänat.

  2. Det är tur man kan ändra sig !

  3. Maria skriver:

    Och när jag läser detta sitter jag just på bussen från Ektorp!

  4. Corleonia skriver:

    Möbler är viktiga. Kom just på att jag har en gungstol som fått parkera på vinden, bara för att den störde någon annan .. hm – får nog ta mig en funderare och få ner den 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s