Udda samtalsämne

På andra sidan sundet går en fin vän igenom ett helvete. Hennes barns far, hennes exman, kämpar mot cancer. Kampen är förlorad. Jag är så påverkad av det, vilket kanske är märkligt eftersom jag inte känner mannen? Möjligen spelas en repris av det som hände för tre somrar sedan upp, då mina döttrar förlorade en kär närstående. 

Själv var jag bara femton år, när jag bestämde mig för hur jag vill ha det den dagen det är slut på jordelivet. Sånt här började jag prata om när jag kom hem från jobbet idag. 😕 Jag vill ligga på minneslund och jag vill bara ha en pappkista, med ett vackert bårtäcke. Precis så som mormor hade det. Det var när jag började prata om musik som jag vill höra, som mAnnen vände sig om och jag förstod att jag hade klivit på för fort. 

Det jag egentligen vill ha sagt, både i kvällens samtal och här i bloggen, är att jag tycker att det är viktigt att prata om det här. Eller att skriva ner det. I stora drag åtminstone. Så tänker jag. 

Stina – jag tänker på er alla, hela tiden och är så glad för att jag åtminstone fick krama dig i måndags.

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Udda samtalsämne

  1. miatankar skriver:

    Egentligen har jag inga önskemål om själva begravningen, jag är ju inte med själsligt! Begravningen är en ceremoni för de efterlevande. Däremot har jag talat om för mina barn var jag vill ligga, jag har tänkt boka begravningsplats, men som mycket annat skjuts det på framtiden. Kremerad under en liten sten på en kyrkogård nära mitt nuvarande hem.

  2. pbloggen skriver:

    Vem vet vad jag upplever då?
    Det enda jag vet är att det ofta finns många frågor hos de efterlevande. Själv tycker jag att det känns bra att veta hur mor och far vill ha det tex.

  3. Corleonia skriver:

    Jag lärde mig så mycket om begravningar och hur mycket man faktiskt inte vet för att frågan inte ställts, det året då mamma och pappa dog.
    Jag har skrivit vita arkivet och pratat med mina barn om hur jag vill ha det och hur jag sett på saker som jag har i mitt bo.
    Det är bra att veta, säger de och jag vet att det är en fråga mindre den dagen.
    Tankarna går ofta nu till Stina.

  4. pysbloggen skriver:

    Jag har haft en låtlista färdig länge. Det kommer att bli en lång begravning om man ska spela alla☺. Och så vill jag bli kremerad. Och att det bjuds på mat och vin och musik efteråt.

  5. lenaikista skriver:

    Håller helt med, för att de efterlevande inte ska behöva fundera. Det är ju så olika hur man vill ha det.

    Jag har alltid velat ha det så enkelt som möjligt, tänker inte vara med på begravningen 😉
    o vill inte att nån ska känna sig tvungen att sköta min grav (för jag är inte där). Minneslund alltså OK för mig, om inte efterlevande vill nåt annat.

    Sen fick jag veta att min man ville begravas med mig…

    Nu har vi enats om askurnlund, vi såg en i en skogsbacke, med 1 – 2 namn på naturstenar, ingen skötsel. Maken frågade dottern, som svarade: ”Till min förvåning märker jag att det nog skulle kännas konstigt helt utan gravsten.”

    Så: väldigt olika hur man tänker

  6. Vita arkivet är ett hett tips. Där skriver du ner allt du vill och behöver för de efterföljande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s