Fin vecka

Förra måndagen flyttade Yngsta hem igen och varje morgon har hon klivit upp för att äta frukost med mig och mAnnen. 

Vi har vardagsumgåtts dotterns sista Sverigevecka på lång tid. Riktigt mysigt har vi haft det. I lördags åkte vi in till sjukhuset, så att Yngsta fick träffa sin morfar en stund. Lördagstidningen och en burk nybakade hallongrottor överlämnades, sen begav vi oss ner i stan. På Satori avnjöts dotterns favoritpizza med kronärtskocka och vegansk ost tillsammans med ett glas vin. 🙂 Därefter gick vi bort till ett par vänner, frotterade oss en stund och inväntade Malmö Gallerinatt. Vi fick en härlig promenad i vår lilla stad. Konstig konst, underbara målningar, märkliga installationer, mingelvin och kompiskramar bjöds det på. Härligt! Att sensommaren dröjde sig kvar och fullmånen lyste upp kvällen, gjorde inte saken sämre.

05.01 vaknade jag igår och möttes av en resfebrig dotter. Hon lät meddela att hennes hjärna hade slutat fungera, så det var ju tur att hon varit grymt strukturerad inför resan. 😉

På ett hamburgerställe vid Hyllie drabbade vi samman med reskompisen och hennes familj, samt Yngstas pappa och storasyster. 07.01 kom tåget som skulle ta tjejerna till Kastrup och deras äventyr kunde börja.

Storasyster grät som ett barn och jag försökte trösta med klokheter som ”Din syster lever sin dröm nu, hjärtat. Hon kommer hem igen.” Minuterna senare satt jag ensam i bilen och försökte ta till mig mina egna ord…

Istället för att följa med mAnnen hem till frukost, snörde jag på mig ett par kängor och åkte ut i den närbelägna naturen. image

I en tom fårhage gick jag och såg morgondimman diskutera med den kämpande solen om vem som skulle vinna. Tårarna rann och jag pratade högt med mig själv, samtidigt som jag andades friskt höstig luft. Bästa vännen ringde och det var lite surrealistiskt att prata i telefon just där och då.

Söndagen blev en konstig dag, där mammahjärtat krampade till och från. Yngsta och jag har kommit varandra så nära de senaste åren. Jag är så förbannat stolt över att hon gör det hon vill, så ska ju livet levas. 

Om några timmar landar planet i Brisbane och det ska bli så kul att följa tjejerna framöver. Jag hoppas att de stannar borta länge, trivs tillsammans och har förbaskat kul!

*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Fin vecka

  1. Maria skriver:

    Ah, jag blev lite orolig tills jag såg att du tänkte rätt i sista meningen.

  2. WoW skriver:

    Men hon finns kvar och du får se henne igen!

  3. Znogge skriver:

    Så väl jag känner igen mig i detta! Vår yngsta dotter har arbetat utomlands i Egypten, Grekland och Frankrike under tre säsonger. Sonen pluggade först ett halvår i Nottingham och sedan bodde han ett år i Brasilien. Visst blir det tomt men ack så spännande att följa dem. Dessutom kom jag iväg både till Egypten, Grekland och Brasilien så inget ont som inte har något gott med sig! Hoppas dottern och kompis får en underbar resa!

    • pbloggen skriver:

      Det vore läskigt att inte sakna sitt barn, kan jag tänka.
      Nu är det bara spännande och roligt, och OM dottern stannar borta länge, så finns det ju en chans för mig också att resa. 😉

  4. kacklas skriver:

    Härligt att de kommer iväg på sin dröm!

  5. pysbloggen skriver:

    Det är tufft, men jag förstår att du samtidigt är glad för hennes skull.

  6. Corleonia skriver:

    Man blir så glad för barnens skull att de vågar göra det de kan, och följa sina drömmar! Minne för livet åt er alla.
    Visst är det svårt då de ger sig iväg men jag brukar tänka att de är inte längre bort än ett telefonsamtal. ☺

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s