En ny fas

När lille prinsen fick sin diagnos blev jag väldigt ledsen. Tusen tankar och känslor rörde sig i mig och kolliderade med varandra. Sakta men säkert har jag fått vänja mig vid sanningen, även om min hjärna skenar iväg i en svart tunnel ibland. Idag tog jag ett nytt steg när jag var deltog i en liten utbildning om autism. Mest givande var nog att höra föräldrar berätta om sina barn. Tänk så många olika levnadsöden det finns! Nu känner jag mig  motiverad att lära mig mer, acceptansen skymtar en bit framför mig. 

Mitt lilla barnbarn är inte ensam om detta och det finns hur många familjer som helst som kämpar på med samma problematik. Plötsligt vill jag berätta för alla vad det här handlar om. Något säger mig att många inte förstår. Själv har jag förundrats över att de jag trodde skulle visa intresse och kanske ge lite stöd, inte hörts av. Alla har väl nog med sitt kanske, eller så inser man inte att autism inte är som en förkylning som är över på en vecka. 

Den här sommaren har jag återigen funderat över vänskap och familj. På senare år har jag ju lärt mig att ”min familj” inte handlar om blodsband, utan om mellanmänsklig kärlek och genuint intresse. Familjemedlemmarna är utbytbara, vissa har trillat bort, bla ”Bästisen”. Jag förstår fortfarande inte varför. Andra har tillkommit och det är jag tacksam för.

Augusti håller på att ta slut och jag längtar efter hösten. Igår kvällsbadade jag och mAnnen, kvällen innan rastades cyklarna på nya vägar. Vi är ganska slutkörda av olika anledningar, men pratar om det och om oss. Det är bra. Vi är bra. 😎


*P*

Annonser
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

18 kommentarer till En ny fas

  1. walkaboutsweden skriver:

    Fint & tänkvärt inlägg.

  2. livetslimbo skriver:

    Autism kan också se så olika ut. Tänker på kompisens fyraåring som inte pratar. Han gör ljud o härmar sånt han hör däremot. Senaste veckan är det ordet ketchup som känns kul att säga. Men den lille parveln är ändå väldigt tydlig fast på annat sätt än via tal. Sen finns det utmaningar i stort o i smått o förstås en del oro för framtiden. När ska vi kunna sluta m blöjor? Såna saker. Som andra tar för givet (och ja det är ju okej det med).

    • pbloggen skriver:

      Precis så!
      Igår (jag var inte med då) delades gruppen i två delar, en där man var föräldrar till barn som talade och grupp där barnen inte gjorde det. När dottern berättade det, insåg jag hur olika det kan se ut.

      • livetslimbo skriver:

        Diagnos eller inte är det fortfarande samma unge. Men det är kanske så att man innerst inne hoppas på ngt som ”går över”. Men nu kommer du få en massa bra tips o förhoppningsvis ngt som kan hjälpa den lille till mer harmoni.

  3. MarveW skriver:

    Fina tankar om familjen tycker jag. Jag brukar prata om ”de nära” och det är ju något annat än blodsband.

  4. Corleonia skriver:

    Det är bra med en diagnos – nu får ni hjälp hoppas jag, verktyg till hur ni ska hjälpa den lille och varandra. Kram!

  5. Maria skriver:

    Tittade du på filmen temple grandin? Speciellt slutet är fantastiskt, där karaktären som bygger på den verkliga Tempels liv, berättar för föräldrar till autistiska barn om livet. Den borde alla som har med autism se på.

  6. Znogge skriver:

    Jag tror det kan vara mycket klokt att få lite utbildning och kunna samtala med andra som är i samma situation. När det blir skarpt läge så inser man vilka som är ens riktiga vänner.

    Kram

  7. lenaikista skriver:

    Min svåraste tid var när jag i många år försökte hjälpa min mamma med hennes ångest o depression. Det värsta var att man var så ensam och osäker (både jag o min man). Jag försökte kontakta en patientförening, men de var mest intresserade av oral galvanism… 😦 Kontakt med andra anhöriga kunde man ju inte få, pga sekretessen.

    Nu finns ju helt andra möjligheter, både privat och organiserat – ett av sätten det var klart sämre förr.

  8. pysbloggen skriver:

    Det är svårt, och det är jobbigt, men det kommer att bli bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s