Min vän månen

Jag är barnsligt förtjust i månen, men det vet du om du har läst har ett tag. Inte en fullmåne missas, jag går ofta ut och hälsar lite på den innan läggdags. I fredags tog jag och mAnnen våra cyklar och rullade bort till observatoriet i byn. Jodå, vi har ett sånt här och trots 16 år här, var detta mitt första besök. Det var många som sökt sig dit, upp på backen omgärdad av gyllengula fält. Kameror riggades upp, någon passade på att skåla i bubbel. Men mest väntade vi på blodmånen, som gäckade bakom tunna molnslöjor. Under tiden hann jag kolla efter Saturnus i ett teleskop, det såg inte alls ut som jag hade tänkt. Rymdfärjan ISS susade också förbi högt, högt uppe. Kunniga människor guidade lite om himlafenomen och jag slogs av hur härligt det är att göra något helt nytt. Stämningen var glad och förväntansfull. Så såg vi den då tillslut, blodmånen. När mörkret föll framträdde den allt tydligare. Vi cyklade hem mot den och jag gick ut med min kamera. Bilderna på just blodmånen blev lurviga, tyvärr, men de andra… de är alltid magiska.

*P*

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Min vän månen

  1. Maria65a skriver:

    Dina bilder på månen är bra. Förminska inte bilderna eller dig själv.

  2. WoW skriver:

    Fiffigt, om man inte har tillgång till något vatten att sitta vid går ju en böljande åker egentligen lika bra 😛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s