Pffft…

Ibland går luften ur mig, som idag. Just nu längtar jag bara efter en riktigt bra bok att förlora mig i. Ni vet en sån där att bara försvinna in i, längta efter och tänka på. ”Vindens skugga” var en sån och flera andra såklart.

Det finns många tankar som snurrar. Varför dricker vi alkohol när folk blir dumma i huvudet av det tex? Varför har jag inte lärt mig att le sött med huvudet på sned, istället för att ifrågasätta och ha åsikter? Varför uppstår tystnadskultur i organisationer? Varför efterfrågas åsikter, utan att någon vill höra dem? Lite sånt… eller rättare sagt mycket sånt i huvudet idag.

Vad säger ni om att rulla ut yogamattan en stund? Det är nog det jag behöver.

*P*

Annonser
Publicerat i Okategoriserade | 6 kommentarer

Måndagsbubbel

Igår var det dags för sammandrabbning med de gamla klasskamraterna. Den här gången hemma hos mig, därför inleddes dagen med kräftstjärtskokning och efterrättsvispning. Frampå kvällskvisten korkades champagnen upp och kräftor, fröknäcke samt god romsås blev starten på middagen. Därefter lax med fänkål och nypotatis och till kaffet citronmousse med lakritsflarn. Enkla och goda rätter som blev väldigt uppskattade.

Sedan många, många år finns ett par ”måsten” på våra träffar: fröknäcke till förrätten och nappar till småpratet. Man kan såklart hoppa över det… 😉

En syrlig och en salt knyts ihop och stoppas i munnen.

Vi brukar ha det roligt och bra när vi träffas, så även igår. Många samtalsämnen behandlades och skratten avlöste varandra. Men allvaret fanns där också, vi berörde det dock bara kort. Idag inleder Barndomsvännen en tuff behandling, det är många år sedan förra gången och den här gången är läget mörkare. Ändå strålade hon, där hon satt mitt emot mig. Här kämpas det och här levs livet precis som vanligt.

*P*

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

Stilla morgon

Jag har sovmorgon idag, men klockan ringde 06,05. Vad gör man inte för sin sambo som fyller år? Tassade upp, satte på kaffe, hämtade tidningen och klippte en randig ros i trädgården. Sjöng en kort trudelutt, kröp upp i sängen och överlämnade presenten – ”Rosling – Factfulness”. Jag längtar själv efter att få läsa den, har bläddrat lite nu till kaffet.

Idag jobbar jag i Malmö och ni vet väl vid det här laget hur mycket jag uppskattar det. Lite omväxling mot den något trötta staden jag vanligtvis arbetar i, lite andra människor och diskussioner väntar. En promenad för att titta på ”min” stad. Lite så får det bli.

Igår var jag kusligt trött, sömnig. Efter kvällsmaten ville mAnnen att vi skulle gå ut en sväng. Helst ville jag bara sova, men det var inte aktuellt. En promenad är ju alltid bra. Oförklarlig träningsvärk i vaderna och värk i knäna gjorde mig lite tjurig. Först idag slår det mig att jag gick runt i träskor när jag var i stan i söndagsförmiddag. Tror att förklaringen fanns där. Självklart kom kroppen igång där jag pinnade på efter min långe sambo igårkväll. Eftersom jag är uppe i tid, hinner jag rulla ut yogamattan om en stund och väcka kroppen. Det blir bra.

*P*

Publicerat i Okategoriserade | 10 kommentarer

Rast – vila?

Nja, inte riktigt den här helgen, en annan gång kanske?

Just nu sitter jag och lyssnar på hur regndropparna faller glest på skärmtaket över vårt lilla trädäck. Väldigt mysigt! I köket surrar diskmaskinen proppad med disk efter grillmiddag med mAnnens familj. Traditionsenligt avnjöts jordgubbstårta till sambons ära. Ibland är det riktigt gott med tårta!

I morse var jag inne i stan och hejade på Lille prinsen som sprang Kalvinknatet i Pildammsparken. Han var så stolt över sin medalj efteråt. Härligt!

Fredagen avrundades med studentfest för Barndomsvännens son. En väldigt trevligt tillställning, hon är makalös på att fixa, min vän. För mig var det förstås roligt att få träffa hela hennes familj och jag förundras varje gång jag träffar den ena brodern, eftersom han idag ser ut som deras far gjorde på den tiden då det begav sig. Fadern i sin tur är numera en något mindre och vithårig man.

I bakhuvudet fanns förstås tankar på hur det faktiskt står till med min älskade barndomsvän, men inte en människa skulle gissa sanningen. Hon är ett under av energi och utstrålning. Jag satt bredvid hennes ena syster vi matbordet och när en annan vän reste sig upp och tog ton med sin fiol, ackompanjerad på flygel, så kom alla känslorna. Jag hörde systerns stilla gråt och tog hennes hand, så satt vi och lyssnade på Ave Maria och grät tillsammans. Efteråt gick vi ut i trädgården, andades svalare luftoch kramade varandra. Livet är förgängligt och bitvis för jävligt. ❤

Nu lever vi medans vi kan.

*P*

Publicerat i Okategoriserade | 1 kommentar

Med åren kommer…

Det där med fötter och skor hörni… Nu när sommaren är i full gång har jag insett att jag inte har några snygga skor. Sköna skor: ja. Roliga skor: ja. Men några som jag kan ha till klänning när jag ska på kalas: nej.

I butikerna finns finfina modeller, höga klackar, platta sulor. Glitter, stenar, paljetter. Men se min kropp vill ha bekväma skor med mjuka sulor. Alldeles platta skor, såna där coola med remmar, får min rygg att vråla i protest. Höga klackar har jag aldrig haft. Jo, förresten! När jag gick på högstadiet och tvunget skulle ha ett par stövlar med guldkedja runt ankeln. Min mor protesterade, men jag köpte. Sedan stolpade jag runt och vantrivdes. Bra lärdom!

Igår sökte jag igenom skobutiken mitt emot kontoret. Den nya ägaren har roligare modeller än den förra och jag föll för ett par tomatröda skor i mocka. Fast hur praktiskt är det? Hittade ett par svarta OCH bekväma skor med kilklack. Både fötter, rygg och knän ropade ”JA!”. Börsen också. Dom fick det bli! Men de där röda, visst skulle jag kunna ha dom också? Eftersom jag blev medlem i butikens kundklubb, väntas 15% rabatt på nästa par. Det måste ju vara ett tecken?!

*P*

Publicerat i Okategoriserade | 8 kommentarer

Mittiveckanledigt!

Arbeta två dagar, ledig en, jobba två, ledig två. Repetera.

Jag tror att jag skulle kunna vänja mig vid det, plättlätt faktiskt!

I det här lilla hemmet frukosterades det i lugn och ro, sedan vidtog nyckeljakt. Jag som är på gränsen till manisk med nycklar, har varit av med hemnyckeln ett tag. Eftersom min bil är småkrasslig har jag kört Lilla Blå och tillsammans med hennes bilnyckel sitter en hemnyckel. Därför har jag inte letat så hysteriskt efter den försvunna nyckeln. Men i morse bestämde jag mig för att göra det. Alla jackor, väskor och ryggsäckar gicks igenom. Varför har jag alltid stenar, kastanjer och småmynt i fickorna?! 🤓 Jackorna sorterades, någon åkte in i nya klädkammaren, andra i byrån. Halsdukar och sjalar åkte med i ett nafs, men ingen nyckel dök upp. Då bromsade jag och funderade över när jag gör något annorlunda med nyckeln – det är när jag cyklar till biblioteket tex. Då har jag sällan väska med mig, utan trycker ner nyckeln i lilla tygbörsen. Jodå, mycket riktigt! Där var den ju. Skönt!

Vid lunchtid var det dags att köra till goda vänner för lite grillning och samvaro i deras stuga. Det blev en riktigt mysig eftermiddag. Vi tog småvägarna hem över Romeleåsen och jag måste ju säga det igen: att åka nercabbat är väldans mysigt! Det är nästan, men bara nästan, som att åka mc. Ljud och dofter kommer så nära och jag älskar det. Tänk så mycket vackert det finns att se i vårt landskap. Jag känner alltmer hur härligt det ska bli att semestra i Sverige i år. Vi har ju så mycket fint här.

En annan sak, lite så där lösryckt som min hjärna funkar: vänskap var något jag funderade lite över idag. Den är ju som vatten, om den stöter på hinder någonstans, då hittar den nya vägar. Hela tiden. Det är så kretsen av vänner förändras över tid. Förtröstansfullt!

*P*

Publicerat i Okategoriserade | 11 kommentarer

Det var den helgen

Måndag igen. Sol igen. Fel! Det är lite mulet och just nu känns det faktiskt välkommet. En regnskur på det kanske?

Helgen inleddes av Syskonträff där god mat och dryck serverades. Det blev en lugnare tillställning, än vanligt. Men så blir det ju ibland. En svägerska hade nackproblem och var lite dämpad, en annan hade varit på konferens med jobbet och kom direkt därifrån. Hon var trött och bröt upp först, fredagar är ju sådana.

Äldste svågern har börjat pensionsfundera. När ska han gå? Hur ska pensionerna tas ut? Så här i efterhand känner jag att jag gick på lite hårt med mitt krassa resonemang. Livet formar mig mycket just nu med sina existentiella frågor. Har du haft en god inkomst under större delen av arbetslivet, där både du och arbetsgivaren har sparat till dig, så är mitt råd ”Gå så fort du kan. Gå och lev!” Så säger jag väl inte riktigt i min yrkesroll, men som *P* gör jag det. Vem vet vad som händer runt nästa hörn?

Fredagen övergick i lördag och lilla prinsessan hämtades för en helg hos mormor. Storebror skulle få ny medicin och det gällde att förbereda för reaktionen. Det funkade inte den här gången heller, tyvärr. Stackars lille kille och stackars familjen som kämpar så.

Lilla dockan badade i den uppblåsbara pyttepoolen hos mormor, hon älskade det och kröp själv ner i den med ett leende glittrande i ögonen. Vi gick på promenader, provade på vattenmelon och sov middag ett par gånger. Söndagen välkomnades 05.35, men vi låg kvar en stund i sängen. Därefter var det full rulle på charmtrollet. Det är fascinerande att se hur en liten människa suger i sig intryck. Som mormor har jag tid att följa henne de timmar hon är hos mig. Underbart!

Frampå eftermiddagen skjutsade lilla sessan hem och jag fick en jättekram av storebror, innan bilen styrdes mot havet och ett härligt dopp i böljan. Käre sambon stod i vanlig ordning och väntade på att vattnet skulle bli varmare, badkruka! Jag löste det med att stänka ner honom ordentligt, varmare än så här blir det inte i Sverige.

Alla blommor har slagit ut på en och samma gång och när kvällsljuset äntligen tillät gick jag runt och tog några bilder. Älskade lille plätt!

*P*

Publicerat i Okategoriserade | 4 kommentarer